Svår Diabetes Och Jag

Just nu rullar livet på i fullt fart hinner inte fatta var all tid tar vägen hela tiden. Veckan i Turkiet var helt underbart och att bara kunna koppla bort alla jobbiga tankar om allt som jag inte vet var som kommer hända var mycket skönt. Även om tiden går i ett försöker jag tänka ut vad jag ska göra med den. Kom tyvärr inte in på sjuksköteske linje i år, men jag kommer inte ge upp min dröm utan kommer förtsätta försöka tills jag kommer in och upplever min underbara dröm :) Fast nu under tiden tills nästa gång jag kan söka ska jag försöka få ett tillfälligt jobb så att jag kan spara pengar till min framtida utbildning. Jag kommer även plugga högskoleprov så att jag kan skriva det bättre så att jag ökar chansen att komma in överhuvudtaget. Samtidigt försöker jag njuta av livet, leva i nuet och ungås med dem som betyder något för mig. Gjorde detta igår, jag var med en underbar vän till mig. Till att börja med så red vi, vilket var länge sen men helt fantastisk jag fick en hel

Nu när min bror med tjej vet om att vi också ska åka så ska jag skriva det här med tänkte jag. Imorgon ska vi nämligen flyga till Turkiet :) Flyger klockan 7 på morgonen. Blir inte mycket sömn här inatt ska upp halv 2 för att åka halv 3. Ska se om jag hinner uppdatera något när vi är iväg. Annars så skriver jag när jag är tillbaka. Men ska verkligen försöka, alltid roligt att skriva av sig och dela med sig också. Fast nu blir det sängen en liten stund tänkte jag. Ska bara slänga ner något mer i väskan och väga den tänkte jag också göra :) Vi hörres och ha de nu så bra alla tills jag skriver igen :) Kram Madde

Live one day at a time and make it a masterpiece. Jag tycker verkligen att man ska hitta något sådant och följa det. Själv försöker jag följa detta och för att påminna mig så har jag en ring som jag har fått av min fantaskiska mamma så att jag aldrig glömer de orden. Kram Madde

13/8 är min första semester dag, har nämligen jobbat mina 8 sommarjobbs veckor. Men hoppas att jag kan bli vikare på hemtjänsten nu och de gamla ville verkligen att jag skulle komma tillbaka och tyckte även att det var tråkigt att jag inte hade fler veckor. Det bästa när de sa detta är att ingen av dem måste säga att de tycker att jag är duktig och vill att jag ska komma tillbaka men de gjorde de. Hoppas verkligen att det kommer lite till finna dagar nu när jag är ledig och hinner göra saker. Funderar på att åka till Varberg på tisdag om det blir fint väder som det ser ut just nu när jag är inne på http://www.klart.se/ ska även fråga en vän som jag inte har sätt i sommar ska med. Sen har jag tänkt kolla runt på lite olika resor och vad de kostar just nu. För jag och en av de vänner som betyder mest för mig har pratat om att åka utomlands ihop någon stans och när hon hade semester så jobbade jag så ska försöka och se om vi kan pass in en vecka senare i höst :) Plus att jag och

Just denna dagen gick jag tro det eller ej på fotboll. Har inte gjort detta sen min bror spelade, har även spelat själv men det var mycket länge sen. Denna dagen så skulle BIF laget spela mot de berömda TV laget. Stämmningen var helt fantaskisk. Det var hur mycket folk som helst och att så många hade åkt till just lilla Burseryd för att se på en fotbolls match var helt overkligt. Men det var ju för att det kom kända människor dit, det är också helt otroligt att så kända människor kan tänka sig att spela mot BIF som är en förening i ett mycket litet samhälle. Jag hade mycket trevligt. Tyvärr så van TV laget med 2-1 men vi gav dem en riktig match. Synd bara att vårat lag blev så ivriga när de väl hade chans till mål. Vårat lag vågade även ha med tjejer vilket jag tycker var mycket bra och de ägde och gav TV lagets killar en riktig match. Men många bidrog till pengar till föreningen som tur var. De hade också gjort planen mycket fin. Så även om vi förlorade så var det en lyckad mat

Har tänkt skriva om hur det var när jag var i Stockholm senast men det har helt enkelt inte blivit av fast jag har haft darton igång sen dess. Men åter till hur det gick för mig just den dagen jag åkte själv. Vägen dit gick mycket bra förutom att jag höll på att missa att byta tåg sista gången, blev nämligen osäker pga tiden och att jag inte så hela namnet. Men jag lyckades ta mig av tåget i sista sekunden. Sen fick jag ett samtal av min älskade vän Magda som sa att hon slutade tidigare och kunde vara med mig för jag ville verkligen inte vara på just sjukhuset själv. Jag mötte upp henne utanför sjukhuset då kom jag även på att de skulle byta plats på var endokrina skulle vara, vi hittade enkelt dit, fast jag blev osäker om även inchekningen var där uppe så vi gick till det gamla stället igen. Men det var på samma plats så vi kunde lungt gå tillbaka. Påfyllningen gick bra men gjorde ont som vanligt. De tycker att det är konstigt att jag fortfarande har ont efter snart 2 år sen j